keff

Ok, så på begäran kommer här sent som cider en recension, av denna skiva.

Så vilka är då Star One? Jag hade aldrig hört talas om denna grupp, så jag kikade runt lite på webben. Dem är ett holländskt band i genren Progressive Metal(kanske kan diskuteras men efter flest referenser till det, så får de falla under den genren).
Något som är utmärkande är att de har fyra olika sångare, fördelat på tre män och en baby, nej, förlåt, en kvinna. Varav en låter som en lite sämre version av Joey Tempest, vilket får mig att direkt dra paralleler till Europe. Och jag håller Europe rätt varmt om hjärtat, iaf det som gjordes då det begav sig på det glada 80-talet. Men det här handlar ju inte om Europe, utan om Star One.

Albumet börjar väldigt bra, med ett roligt litet intro som heter "Into the Rabbit Hole" - vilket direkt för tankarna på Alice i underlandet - och det sätter ju genast tonen, för med det som första spår väntar man sig en upptäcksfärd. Vilket man faktiskt bjuds på. Den övergår smidigt i "Digital Rain" som faktistk är en mycket bra låt, om än lite för lång för sitt eget bästa, men det är en bra låt, med en fräsig final, tyvärr är det utförsbacke härifrån, men med vissa ljuspunkter. Låtarna är i regel lite för monotona - och för att vara det, alldeles för långa, för min smak. Så även om låtarna är roliga i början, så blir de lätt lite träsmak när halva låten har gått.
En pärla är låten "Human See, Human Do" vilken faktiskt håller alla 314sekunder.
Det är inget dåligt album, men inte heller något som hänrycker mig och får mig att vilja lyssna mer. När skivan är slut känner jag mig mätt och belåten.

Skivans betyg blir 3/5 purjolökar, eller 5/10 om man hellre vill det.
Star One, finns för den som är nyfiken, på Spotify, dock finns inte det här albumet där.

Så var det dags för ett Top5-album. Av en artist jag för 5år sedan aldrig trodde att jag skulle kunna gilla.

Vi snackar Ulf Lundell - Längre inåt landet. Släpptes som en dubbel-lp 1980, och gavs ut i en ny remastrad dubbel-cd-version 1999 med 3 nya spår. Det är den versionen som finns att lyssna på i länken.

Finns egentligen inte så speciellt mycket att säga om albumet, men det är ruskigt bra, rakt igenom. Väldigt hög standard. Och jag hade egentligen tänkt skriva några favoritspår, men nu när jag sitter här och lyssnar igenom skivan, så kan jag inte plocka ut bara några stycken som står ut, utan det är albumet i sin helhet som gör det.
Fast "Bättre tider" är en väldigt fin bit. Och bryter lite med sin positiva stämning.

En kul notis är dock att det finns en cover utav Bob Dylans "Just Like a Woman" som han skrev 1966 (Dylan alltså), och ligger med på albumet "Blonde on Blonde", ett album jag kanske får anledning att komma tillbaka till vid senare tillfälle.

Låt mig avsluta med ett litet citat ifrån en av låtarna; "Så mycket äldre":
"Ett liv i ensamhet
Det är allt jag vet
Det är min hemlighet"

Så tänkte skriva om en top5-låt.

Fisherman - The Congos. Reggae. Kanske den bästa roots-reggaen(kraftiga inslag av dub) som någonsin gjorts. Och antagligen kommer det aldrig göras bättre, då det är en stil som varit död i mer eller mindre hela min livstid. Det är första spåret på skivan "Heart of the Congos" som var duons debutalbum 1977, producerat utav demonproducenten Lee "Scratch" Perry. Och jag tror aldrig jag kommer glömma första gången jag hörde den låten. Snacka om att bli bortblåst. Året var 2005, och jag jobbade på Skivhuset på Kungsgatan i Göteborg, jag hade beställt in skivan till mig själv, så jag ville inte spela den på dagen, men tänkte att det kunde få bli min stängnings-skiva den dagen. Och waaaaoow! Love by first play, som jag brukar kalla det.

Lyssna gärna, och säg vad du tycker. Jag har full förståelse för att inte alla tycker som jag, men vet att ni isf tycker fel! ;)

Ok, så idag handlar det om en låt, som verkligen är top5! Kanske top1 till och med!

Låten i fråga är Blinded by Fear med At the Gates.

En fantastiskt härlig låt, av ett härligt band.
En låt jag lyssnar på minst 2-3 gånger om dagen.
Det är det första spåret på skivan Slaughter of the Soul som släpptes 1995, och tyvärr också kom att bli At the Gates sista album. Där snackar vi top5 material, så kanske blir det ett återbesök till det albumet i framtiden.

Finns väl inte så mycket mer att säga än, lyssna på den!

Top 5 alla tider, är något jag säger då och då, och med det menar jag mest att något är tramsigt bra. Tror det finns iaf 20-30 album som går in på min top 5-all time lista, och kanske 10 filmer iaf.

Men tänkte försöka göra lite top5-inlägg, mest för att jag satt o lyssnade på musik, och insåg vilket sinnessjukt album Toxicity är. Det är System of a Downs andra album(släpptes 2001), och första gången jag hörde det albumet blev jag kär. Från det något bröliga introt till "Prison Song" som är det första spåret till den betydligt luftigare och lättare låten "Aerials" som avslutar skivan(om man inte råkar ha någon keff version som innehåller det totalt meningslösa spåret "Arto"). Albumet innehåller också en av System of a Downs kändare låtar "Chop Suey!"
Jag var innan jag hörde den här skivan högst skeptisk till SoaD, och gillade inte alls det jag hört tidigare. Nu rankar jag dem top5 på min band-lista.
Skivan finns att tillgå på Spotify, och jag rekommenderar den varmt! (Vill du ha en Spotify-invite, så säg bara till:)
Bli inte avskrämd av den brutala(och oh så härliga inledningen).

Det är skivor som den här, som fick mig att börja samla på musik, och intressera mig, även om SoaD var en ganska sen influens(eller tidig, om jag blir typ 60+), så öppnade de verkligen mina ögon för metal av olika slag.
\../o_O\../

Okej, såsom titeln förtäljer så ska det ju handla lite om musik också, så här kommer ett bidrag:

Det är ju Juli och vilken skiva passar då bättre än:
"Hotter Than July" utav Stevie Wonder?

Nä just de, ingen!