keff

ibland känner jag mig som luther, hårt ansatt av demoner och djävulen.
men sådant får man ju inte prata om.

demonerna lyckas i alla fall väldigt bra med att döda min livsglädje och får mig att känna mig hopplöst förlorad.

:'(

Det är sjukt. Läste just i en tråd om "5 toppen-killar i Hollywood som gått bort under 2009", noterade att Heath Ledger inte var med, och kollade upp det, det är baskimej 2 år sedan strax.

Tiden springer ju framåt som en dåre.

Sjukt.
Ålderdomshemmet nästa?

världen känns tom.

och ur tomheten kommer ensamheten springandes efter mig, flåsar mig i nacken.
varför?

jag är inte ensam.
världen är inte tom.

Hur skall man tolka det?
Jag vill inte tolka det.

Jag vill känna lite frid och vila.
Det som bara Herren kan ge.

Jojo was a man that thought he was a loner,
but he knew it couldn't last.

det lider mot jul
men inom mig är det strul
om man ändå hade ett skjul

då skulle jag sitta där
och kunna glömma all misär
som på samvetet tär

där skulle jag få ha frid
och du skulle sitta brevid
för all evig tid

Apostlagärningarna är så sjukt bra ändå.