keff

Kul att någon tar upp lite NHL. Vill börja med att säga att det är ju sanslöst svårt att säga någonting egentligen, men jag sticker ut hakan och slår till med lite fasta vilda gissningar! =)

Såhär tror jag om första rundan:

San Jose - Anaheim; 4-2 i matcher. San Jose har ett alldeles för stort djup för ett urvattnat Anaheim, som trots förluster av flera nyckelspelare överraskat. Kan Giguere plocka fram den där jävlar-anamma attityden han gjort i slutspelet förr så kan Ducks ändå bli ett hot. Men som sagt, Sharks djup ska ta hem detta, om än med motstånd. Patrick Marleau vill nog mer än någon döda slutspelsspöket och att han personligen skulle vara slut, vilket han motbevisat mer än väl under året. Och de har ju lyft in ordentligt med rutin i och med Rob Blake, Jeremy Roenick och Dan Boyle. McLellan lärde sig nog en hel del under sin tid i Detroit.

Detroit - Columbus; 4-2 i matcher även här. Columbus är oerfarna och situationen liknar mycket den i ovan nämnda match-up. Detroit är helt enkelt ett för bra lag. Men det har ju inte hindrat att oväntade saker har hänt förr. Kan Steve Mason höja sig ytterligare i slutspelet, ja, då kan Columbus nog ge Detroit mer problem än vad som är rimligt. Och äntligen får vi se Rick Nash i ett slutspel! Detroit som ju haft problem bakåt ovanligt nog i år, borde kunna skärpa sig, och rutinen finns där. Alla vet vad som gäller. Och jag blir mer förvånad om strulet fortsätter än om de tar sig samman och visar att de är att räkna med i år igen.

Vancouver - St. Louis; 4-1 i matcher. St. Louis har verkligen överraskat, men det krävs ett under om de ska kunna stoppa Vancouver. Chris Mason har varit lysande sedan han tog över efter Manny Legace, men håller han i ett slutspel? Och kan han verkligen besegra Roberto Loungo i målvaktsmatchen? Inte så troligt. Speciellt eftersom Loungo är ovanligt fräsch i år på grund av skadan som höll honom borta stora delar av säsongen. Vancouver har blivit snäppet offensivare i år än tidigare, något de verkligen behövt, och ska kunna ta sig igenom detta mer eller mindre smärtfritt.

Chicago - Calgary; 2-4 i matcher, jag verkar gilla när det går till 6 matcher :)! Chicago har ett ungt hett lag men även en hel del rutin, det största frågetecknet är väl egentligen målvaktsspelet. Både Nikolai Khabibulin och Christobal Huet har varit bra, Khabibulin har inte spelat så här bra sedan han vann Stanely Cup senast med Tampa. Så visst har de grundkomponenterna för att lyckas, men Calgary har ett ruskigt farligt lag, ett som antagligen kan utmana om att ta hem hela alltet. "Kipper" är en klippa till sista utpost, och alla vet att han inte viker ner sig i första taget och sedan införskaffningen utav Olli Jokinen och Jordan Leopold ser de riktigt giftiga ut. Jokinen och Iginla kan skrämma slag på vilket försvarspel som helst, och du kan inte känna dig trygg när du anfaller mot Dion Phaneuf & Robyn Regehr.

Så till öst!

Boston - Montreal; 4-3 i matcher. Boston har gjort en monstruös säsong i öst, och det finns anledningar till det! Flera spelare har verkligen klivit fram och höjt sig flera extra nivåer, framförallt i anfallet som verkligen har fått ett djup efter att förra året mer eller mindre helt ha vilat på Marc Savards axlar. Och försvaret har varit riktigt stabilt. Vem tänker inte två gånger innan man ger sig in i sarghörnet med någon som mäter 207cm i strumplästen? Motreal å andra sidan har haft mer problem än vad som var förväntat av 100års laget. Men man har fortfarande ett mycket bra lag och om Carey Price kan få ordning på spelet så blir det tufft. Kanadickerna kommer inte lägga sig utan en rejäl fight. Alexei Kovalev behöver hitta tillbaks till förra årets storform och försvaret behöver knäppa till lite bättre bakåt. +2 som de fick med sig från grunderien imponerar inte på någon.

Washington - New York Rangers; 4-2. Om inte Rangers skärper sig rejält blir detta bara en upprepning på säsongen, Henrik Lundqvist mot resten. Hade Rangers inte haft en så stabil målvakt hade de varit långt utanför ett slutspel med deras underpresterande stjärnspelare. Chris Drury är ju dock en typisk "clutch-player" och han lär ju höja sig. Även Scott Gomez kommer nog kunna höja sin nivå ytterligare. Men Rangers ser för skraltiga ut bakåt, och Washingtons offensiv, den är läskig. Inte bara på grund av Ovetchkin, som dock verkligen är ett monster på isen, 528 skott avlossade han under grundserien, det är näst mest någonsin efter Phil Espositos 550 '70-'71. Alexander Semin har också sett ruskigt farlig ut under året och vår egen "Bäckis" producerar på bra lite i skuggan av ryssarna och Mike Green. Målvakten får väl ses som Washingtons största frågetecken, Jose Theodore har spelat helt okej i år, men han måste höja sig om Washington ska ha någon chans vidare i det här slutspelet.

New Jersey - Carolina; 4-1. New Jersey imponerade under året när alla dömde ut dem efter Brodeurs tidiga skada, men så de höjde sig! Zach Parise och Martin Elias har verkligen exploderat i år och Jamie Langenbrunner spelar som aldrig förr! Defensiven är stabil, även om den inte är märkvärdig, så får den jobbet gjort. Johnny Oduya kan vara den mest underskattade NHL-svensken just nu. Carolina har ett ganska bra lag för all del, men allt är inte som det ska. Titta bara på Rod Brind'Amour, för två år sedan vann han Frank J. Selke Trophy som NHLs bäste definsive forward, i år slutade han på skrämmande -23. Eric Staals vändning på vårkanten är väl den största ljuspunkten, och han, tillsammans med resten av laget måste prestera över sin förmåga för att komma någon vart.

Pittsburgh - Philadelphia; 4-3, slaget om Pennsylvania. Kommer nog utan tvekan bli första omgångens hårdaste möte. Pittsburgh har haft en hel del problem denna säsongen, inte minst med målvaktspelet från Marc-André Fleury, men jag tycker han bevisade förra året att han är en slutspelsmålvakt. Superlöfte som han var har han inte riktigt visat att han tillhör eliten, men förra årets slutspel var han solid. Försvaret är ståndaktigt när man fått tillbaks Sergei Gonchar, en av de absolut bästa spelfördelarna i på positionen. Och offensiven? Ja, Sid the Kid och Evgeni Malkin kommer inte räcka om de ska till final i år igen, men om Malkin klarar av att spela ut i år, och inte faller ihop som han gjorde i fjol blir de svårstoppade. Philadelphia å andra sidan har ett starkt tufft lag, som sig bör enligt traditionen. Jeff Carter har verkligen etablerat sig i ligan som målskytt och han behöver fortsätta skjuta puckar som i grundserien. Flyers försvar är stabilt men på målvaktssidan är väl kanske där problemet ligger. Biron eller Nittymäki, vem som nu lyckas ta förstaspaden behöver skärpa sig rejält.